I fredags tog han examen från sitt första år på Malungs snowboardgymnasium. Nu har han tre år kvar, men först väntar en jobbsommar hemma i Piteå.

– Det känns jätteskönt att vara hemma i Piteå. Här kommer jag jobba, träna och skejta i två månader innan jag åker tillbaka, men det känns skönt att kunna ta det lugnt, slippa tänka på matlagningen och så. Där nere går man ju på helvarv hela tiden, det blir lättare och lättare men det är alltid någonting att tänka på, är det inte ett nytt trick så är det handlingslistan liksom.

Gustaf Lundström i hemmabacken Vallsberget/Lindbäcksstadion.

Om man blir bäst i världen blir man det, annars är det inget misslyckande.

Från slalom till snowboard

I Saas Fee, Schweiz. En av världens bästa parker, enligt Gustaf.

Han flyttade hemifrån som sextonåring, men historien har sin start flera år tidigare.

– Jag åkte slalom tills jag var nio år. Då åkte jag mest med familjen i Familjebacken, hyrde mina skidor och det var inte så seriöst. Men andra på backen åkte snowboard, och det tyckte jag såg mycket coolare ut. Så jag önskade mig en julklapp, och fick en. Från och med då la jag skidorna på hyllan för gott.

Idag är det desto mer seriöst, även om det roliga finns med hela tiden. På gymnasiet åker de 2-3 heldagar i veckan, då eleverna får hjälp av lärarna men också åker mycket fritt.

– Jag har kul på ett seriöst sätt. När jag lär mig nya saker och pushar mig själv har jag kul. Man gör ju sitt allra bästa, för att bli så bra man kan bli. Om man då blir bäst i världen blir man det, annars är det inget misslyckande.

SM-medaljer och nationell vinst

Misslyckanden har det inte varit tal om denna säsong. Tvärtom har den, rent objektivt sagt, varit asgrym. Två SM-guld, i Slopestyle och Big Air, och ett SM-brons i Halfpipe. Dessutom en förstaplats i den nationella serien Swedish Snowboard Series.

Högst upp på pallen under SM i Kläppen. Här för att ta emot guldmedaljen i Big Air.

– Ja, det har gått svinbra. Jag har utvecklats sjukt mycket och allt har gått bra för mig. Eller, jag bröt nyckelbenet uppe i Riksgränsen, men då var säsongen i princip över så det var ingen större fara. Allt har gått över förväntan, säger han och optimismen är lika påtaglig som hos den morgonvakna personen man vill slå i ansiktet vid 07-snåret.

”Det är bara att stå på brädan”

Kanske kommer optimismen från en stämning olik någon annan. Åtminstone om man ska tro Gustaf när han berättar om det minst sagt härliga och alltid uppmuntrande klimatet i snowboardkulturen.

– När man åker har man ingen press på sig alls. Man bara åker, som man vill, ingen kan säga hur man ska göra. Det är någonting väldigt speciellt med hela kulturen, livsstilen och polarna. Det finns en stor sammanhållning, och det är ingen konkurrens alls. Det är bara att stå på brädan på snön, nej jag vet inget bättre.

I Vännäs, en av tävlingarna i Swedish Snowboard Series där Gustaf vann totalen.

Han ser redan fram emot nästa säsong, och uttrycker det som en ”längtan efter att åka snowboard”. Ja, han har åkt fem gånger i veckan i ett års tid. Och ja, säsongen tog just slut.

– Vi ska till Saas Fee i Schweiz på försäsongsläger i höst. Vi var där två gånger förra året och jag ser fram emot att åka i en av världens bästa parker igen. Sen åker vi till Italien efter jul på en nationell tävling, samma sak i Österrike i mars, förhoppningsvis. Sen längtar jag bara efter att få åka snowboard igen.

Följ Gustaf på Instagram: @gustaflundstroem

Följ Gustaf på Vimeo här.

Foto omslagsbild: Anton Svanborg.

Inlägget FRAMTIDSLÖFTET: GUSTAF LUNDSTRÖM dök först upp på P-town.se.