P-town.se » Marika Russberg

MYSTERIET 1 – SIDA VID SIDA TILL SLUTET

Erik Sandström — Mon, 26 Sep 2016 12:11:36 +0000

Den 26e juni 1864 ankommer ångfartyget Berzelius till Piteå. Ombord finns två för staden helt okända människor. En ung man och en ännu yngre kvinna.

Kvinnan var vacker med röda kinder och långt ljusbrunt hår.
Hon skilde sig från mängden. Förutom de blickar hon drog till sig av ren skönhet, viskades det om hennes dialekt. Hennes uttal och ordval kunde bara betyda att hon färdats väldigt långt. Kanske ända från Skåne. Mannen var mer tystlåten, men ska ha sagt sig vara skeppare. Han hade ett mörkbrunt yvigt bockskägg och polisonger.

Historien berättar hur paret tar in på gästgivaregården. De uppger aldrig sina namn, men vistas utan blyghet på gatorna i stan kommande dagar. Man ser dem aldrig åtskilda.
Det är ett stiligt par med kläder av finare sort. Han är iförd svart sidenhalsduk och hon en tidsenlig linneklänning med underkjol.

Den 2a juli rör sig paret mot Pitholms hed där de beslutar sig för att stanna till vid lägerplatsen. Alla sina tillhörigheter har man lämnat kvar i stan.
För de undrande berättar man att mannen har ett fartyg som inväntar vind.
De säger sig också vara syskon. Sedan är det ingen som vet parets nästa rörelse.

Den 3e juli hittas deras drunknade livlösa kroppar vid stranden omkring Högsböle by. Kropparna var hopbundna med en yllesjal.

Vid obduktionen finner man att kvinnan var gravid.

Man kommer också fram till att de båda begått självmord. Men varför och vilka var dom?
Trots alla försök att spåra deras båda identiteter är det än idag ett mysterium.
Ingen anhörig ger sig till känna trots att kungörelser går ut över hela landet. Man har undersökt deras kvarlämnade saker för att få fram uppgifter men utan resultat. Paret tycks ha röjt undan alla spår efter sig. Det enda man hittar är en guldring på kvinnans finger med initialerna A.G.E. Inte heller Fartyget Berzelius har några upplysningar om vilka de är. Någon skeppare med mannens beskrivning finns inte.

Var paret syskon? Handlar allt om en incestiös kärlekssaga eller ljög man om sitt släktskap? Varför ville man i sådana fall inte uppge den verkliga relationsstatusen?
Hur kunde deras kroppar plötsligt återfinnas så långt bort från heden? Kan någon annan ha varit inblandad? Kände kvinnan själv till att hon var gravid, var deras kärlek dömd att misslyckas? Varför reser ett par söderifrån så långt norrut som till Piteå utan någon som helst anknytning till staden, bara för att avsluta sina liv? Och vad betydde egentligen initialerna i kvinnans ring?

Det enda vi vet är att de ligger begravda på Piteå Kyrkogård, sida vid sida. Det sägs att Yllesjalen följde med dem i graven av respekt för deras kärlek. Det som band dem samman till slutet.

/Marika Russberg

Inlägget MYSTERIET 1 – SIDA VID SIDA TILL SLUTET dök först upp på P-town.se.

FRÅN KVARNVALLEN TILL HOVET – REBECCA STENBERG

ptown — Wed, 03 Aug 2016 04:00:32 +0000

Vid tvåårs ålder stod hon på sina första skridskor. Efter mycket träning och hårt arbete spelar hon idag på den yttersta elitnivån med en given plats i landslaget. På meritlistan finns ett brons i junior-vm och såklart guldet från i våras med Luleå/MSSK. Det här är hela Piteås Rebecca Stenberg som från och med i höst lämnar Norrbotten för spel i Stockholm och Djurgården.

Bilder: Mikael Sundkvist

Statistiken talar för sig själv, på 166 matcher i riksserien (numera SDHL) har Rebecca svarat för 206 poäng. Djurgården har fått den självklara stjärnan att bygga laget runt.
Mycket kommer vila på hennes axlar vad gäller fortsatt poängskörd, men själv känner hon ingen press.

– Jag har alltid älskat utmaningar. Jag är en stor vinnarskalle vilket jag tror ligger mycket till grund för den spelare jag är idag. Jag vill alltid vinna. När det gäller som mest så har jag en förmåga att tända till lite extra och det ser jag som en väldigt positiv egenskap.

Rebecca tränar stenhårt inför årets säsong.

Var det svårt att ta beslutet att lämna Luleå/MSSK när laget verkligen ligger på topp? Mycket talar för ett nytt guld även nästa år.

– Det var ett beslut som jag tog efter många om och men, Luleå MSSK ligger mig oerhört varmt om hjärtat. Till slut var det just det att Djurgården fixat mig ett bra jobb vid sidan om hockeyn som gjorde att pluskolumnen vägde över. Just nu är jag spänd och förväntansfull inför säsongen och visst har Luleå ett topplag på pappret. Jag tror dock på ett scenario som liknar fjolårets, nämligen ett väldigt jämt.

På klassisk mark.

Hur ser du på Djurgårdens chanser i SDHL nästa säsong?

– Jag tror att våra chanser är goda. Vi har ett ungt lag men har nu fått in lite äldre och mer rutinerade spelare, både inhemska och från Collegehockeyn i USA. För varje år som går så blir serien tätare vilket är jätteroligt och bra för damhockeyns utveckling, det gör det samtidigt svårare att förutspå säsongen. Det gäller att få ihop laget och ha tålamod.

Eye of the tiger – Rebecca Stenberg.

Vad är ditt starkaste minne från MSSK-tiden?

– Helt klart 2012 när vi gick till semifinal och mötte Brynäs hemma i ett fullsatt Kvarnvallen. Det var helt magiskt, vi hade ju absolut ingen press på oss i det slutspelet och började med att slå ut AIK i kvarten, vilket bara det var en bragd. Så skulle vi plötsligt spela semifinal mot Brynäs. Jag minns att vi hade ett intro som min brorsa hade klippt ihop.

– När jag stod vid spelargången och skulle åka in på isen så hörde jag inte musiken för att det var så högljutt bland publiken. Jag stod först i ledet och någon tjej bakom mig frågade: ”Rebban, är det mycket folk eller?” Jag svarade: ”Eh, ja det är typ fullt.”

– Så åkte vi in och spelade säsongens bästa match och vann första matchen i bäst av tre. Att vi sedan förlorade på bortaplan är det nog ingen Pitebo som bryr sig så mycket om. Nej, den kvällen var häftig.

Nästa år spelar vår främsta kvinnliga hockeyspelare med Djurgården.

Första matchen mot Luleå/MSSK nästa säsong måste betyda mycket känslor för dig. Hur känns det att möta sina gamla lagkamrater?

– Ja det kommer vara känslosamt, men väl på isen så är man så inne i matchen. Jag får hoppas att jag inte passar fel bara, haha. Det är svårt att föreställa sig, jag har alltid spelat i samma lag och nu ska jag möta dem. Ja, det kommer nog kännas lite extra.

Vi på P-town känner helt klart också lite extra över att ha fått en pratstund med Rebecca och önskar henne all lycka till i framtiden!

Här startade MSSK:s framgångssaga – på Parken i Munksund.

En ikon i MSSK:s framgångssaga tar nu avsked för spel i huvudstaden.

/Marika Russberg

Inlägget FRÅN KVARNVALLEN TILL HOVET – REBECCA STENBERG dök först upp på P-town.se.

BORN AND RAISED #5 – FILIP LUNDGREN

ptown — Wed, 13 Jul 2016 13:52:07 +0000

”Sovmorgon och sunkhak”, vi snackar med Piteås egna Winnerbäck i femte episoden med våra utflyttade superstars.

Han var den förste i den nya generationen poppoeter från Norrbottenskusten när han släppte albumet ”Där inget annat fanns” hösten 2015. Numera är Stockholm hemmet och för bara någon vecka sedan styrde han till västkusten och Göteborg med en riktigt skön spelning.

Filip Lundgren lirar gura i sin lägenhet. Foto: Amanda Jonsson.

Det här är Piteåkillen som liknats som en blandning mellan självaste Hästpojken och Lars Winnerbäck. Vi går på djupet om texter, talar om drömmar och mål och självklart bjuds vi ett och annat skratt. Svårt vore det väl annars när soundet i sig gärna förmedlar vemod.

– Jag har haft turen att hitta ett riktigt grymt band sedan jag flyttade till Stockholm. Vi spelade live senast i april och jag kände att det lät för bra för att inte göra fler spelningar. Så jag kontaktade en klubb i Göteborg och frågade om vi fick komma och spela. Det fick vi!

– Jag har spelat i Göteborg förut. Det har kanske inte varit rusning efter biljetter, men med en mindre publik blir det också bra mycket intimare och stämningen en helt annan.

Flytten till Stockholm, har den gagnat ditt låtskrivande?

– Jag har haft mer tid till att skriva eftersom att jag bara haft ett deltidsjobb vid sidan om musiken. Jag har kunnat planera min tid helt själv och avsätta tid för att sätta mig ned och jobba på nytt material. Som svar på frågan så skulle jag ändå säga att det har det. Det är skönt att börja om och ha några månader när man känner väldigt få människor, ta in nya intryck,- både om omgivningen och om sig själv – och på så sätt hitta nya grejer att skriva om.

Du har redan skrivit en låt tillägnad Piteå, kan vi vänta oss ett Stockholmssound här framöver?

– Det kan hända att själva ordet ”Stockholm” kommer att förekomma i någon låt och att soundet utvecklats sedan det jag släppt tidigare. Dock tror jag inte att det är Stockholms förtjänst utan snarare att jag har hittat sjukt mycket ny musik. Jag lyssnar på musik jag aldrig lyssnat på tidigare. Just nu går till exempel Ariana Grande på repeat i mina högtalare. Lägg där till mina ständigt återkommande förebilder som Lars Winnerbäck och Hurula. Just nu är det väldigt spridda skurar kring de referenser jag har.

Man förstår snabbt Filips paralleller till Lars Winnerbäck. Singeln ”Är det du” träffar rätt i den norrländska själen och visst låter det lite LW över det hela. Den tjugogradiga kylan som upprepas i textraderna kryper inpå skinnet.
Filip berättar historien bakom hans just nu populäraste låt på Spotify.

..en period i mitt liv när varenda tanke kunde förvandlas till en låttext

– Texten kom till en kall natt i Januari 2013. Jag var alldeles nykär och hur klyschigt det än låter så var det verkligen en period i mitt liv när varenda tanke kunde förvandlas till en låttext. Det var otroligt kul att låten fick så bra respons när jag släppte den. Tänk, mitt första officiella släpp som soloartist! Jag är så tacksam att den alltid lyfter stämningen på livespelningar!

Filip har hittat lugnet i Stockholm och skapar musik igen. Foto: Amanda Jonsson.

Nyförälskad eller inte, i juli står han åter på norrbottnisk mark då han gästar Hamnfestivalen i Luleå. Närmare bestämt den 16e. Filip planerar ett besök i hemstaden P-town också såklart. Han berättar lyriskt om lugnet här hemma.

– Piteå är en oas för mig. Alla känner alla. Det finns alltid någon att stanna och prata med på stan, och det finns alltid någon som man absolut inte vill stanna och prata med på stan om du förstår hur jag menar.

Vi skrattar. Jo tack, jag förstår mycket väl. En småstad är en småstad, på gott och ont.

Utanför musiken jobbar Filip just nu med försäljning. Men viktigast är uppstarten av en den alldeles egna skivetiketten.

– Jag kommer så klart att släppa min egen musik, men drömmen är att även kunna släppa andra artister och band som jag tycker är grymma. Jag har några på gång, men inget som är helt klart ännu. Det kommer att bli mycket spännande utmaningar här framöver. Om fem år drömmer jag att helt och hållet få jobba med musiken. Oavsett vilken form den tar.

..otroligt viktigt att i alla fall fortsätta att vara oberoende av andra

Är det viktigt för dig att behålla indiestatusen eller söker du offentlighetens ljus mer och mer med din musik?

– Jag gillar att vara indie i ursprungsbemärkelsen, att jag till allra största grad skriver, producerar och släpper min musik själv, och inte är beroende av något stort skivbolag. Indie blir ju typ svårare att definiera som genre. Men så länge jag är musiker och artist i den utsträckning jag är idag känns det otroligt viktigt att i alla fall fortsätta att vara oberoende av andra.

– Jag ska inte sticka under stolen med att det skulle vara hur grymt som helst att få en bra deal med ett stort skivbolag, få obegränsad tillgång till pengar och göra den fetaste skivan någonsin. Det vill jag absolut vara med om någon gång.

Jag ber Filip beskriva den perfekta dagen för en riktig Piteåkille som han i Stockholm?

– Alla pitebor tar lång sovmorgon. Trafikruset lämnar jag utanför. För att vakna lyssnar jag istället på ett avsnitt av Alex & Sigges podcast. Till det konsumeras en stor kopp kaffe. Jag åker såklart till studion. Den perfekta dagen har jag en demo på en helt ny låt när jag drar därifrån. Efter det åker jag till något sunkhak och dricker billig öl med mina vänner. Vilken dröm!

Inom fem år vill Filip kunna leva på musiken. Foto: Amanda Jonsson.

Man får verkligen hoppas att du lyckas få fram många demos då. Vi är många som väntar på ett nytt album!

– Jag har inga planer på att släppa ett album inom den närmsta tiden, men ny musik kommer absolut att komma. Det är dock fortfarande oklart när det blir. Texterna kommer nog att vara ännu mer existensiella än tidigare. Lite mörkare. Jag kommer att ta in influenser i soundet från fler håll än vad jag tidigare gjort.

– Men det absolut närmsta släppet som kommer är mest troligt en riktig party-remix på en av mina låtar som en klasskompis från mellanstadiet har gjort. Det blir också det första släppet på eget skivbolag.

/Marika Russberg

Fler Born & Raised-avsnitt hittar du här.

Inlägget BORN AND RAISED #5 – FILIP LUNDGREN dök först upp på P-town.se.