På KUST hotell kommer vår singelexpert och korrespondent Maria Nystedt möta stans singlar för att sätta dem på kärlekskartan. Det hela utspelar sig på vår Snapchat ptownpitea och nu har det blivit dags att lära känna vårt tredje Catch of the week.

Veckans catch är en sprudlande, färggrann tjej som inte åker på en dejt utan en morakniv i väskan (?). Hon brinner för sitt yrke och sin kreativitet och humorn är alltid nära till hands. Hon letar efter en social, rolig partner som kan känna samma passion som henne själv. Är denne person också snickare eller brandman är det som vi förstått det ett stort plus.

Vem hon är? Vem han är? Ni har fram till 2017-06-29 kl 19.00 på er att lära känna Catch of the week på Snapchat: ptownpitea. Där berättar hon också vart ni ska vända er om ni vill slänga iväg ett meddelande till henne!

/Linnea och Maria.

Inlägget CATCH OF THE WEEK #3 dök först upp på P-town.se.

”P-town har sedan starten 2012 haft ett kärleksfullt förhållande till stadens studenter där många varit med och gjort P-town till vad det är idag.

Varje år delas ett eldsjälsstipendium ut till en student som utmärkt sig lite extra. Summan är ynka 1000 kronor, men äran och framförallt denna check är desto fetare.

Minst lika viktigt som att nå höga studieresultat är att skapa bra stämning i sin stad och bland sina medmänniskor. Årets vinnare av eldsjälsstipendiatet har lyckats med konststycket att få pitebornas och studenternas hjärtan att slå i samma takt. Det i kombination med outtömlig nyfikenhet, glädje och enorm passion och förmåga är något vi på P-town har velat uppmärksamma sedan starten 2012. Ensam är absolut stark men tillsammans är vi starkare – årets eldsjälsstipendiat är för första gången två –

P-towns eldsjälsstipendum 2017 går till Felix Svensson och Oliver Herdberg.”

Det var två rätt överraskade killar som tog emot check och diplom på avgångsstudenternas examensfrukost på fredagsmorgonen.

– Det känns jättebra, och kul. Vi är ändå lite värda det, faktiskt, skämtar Felix Svensson.

– Ja, vi är stolta och överraskade! fyller kompisen Oliver Herdberg i.

De båda har gått TV-produktionsutbildningen på LTU, och tillsammans driver de företaget Bild 39:41. Båda helt överens om hur glada de är över att ha hamnat i Piteå.

– Alla är så öppna för konstiga idéer här. Modiga. Som stand-up:en vi arrangerade till exempel, att folk ville ställa upp på det var svinkul, säger Oliver. Felix fortsätter:

– Och när vi spelar in videos är det alltid lätt att hitta folk som vill vara med, man lånar grejer studenter emellan.

– Ja, det finns en gemenskap här som jag inte tror man hittar i storstäderna.

Vi önskar Felix och Oliver stort grattis till examen och lycka till i liv och filmskapande!

/Linnea

Fler bilder från examensfirandet:

^ TACK för åren ni velat spendera tillsammans med oss i Piteå. Hoppas vi ses igen, tills dess kommer vi sakna er!

Inlägget ELDSJÄLSSTIPENDIAT 2017 dök först upp på P-town.se.

”The farewell concerts” kallas årets evenemang som blir ett tvådagarsfirande, och ett farväl.

– Det här blir ju den tionde gången, då kändes det ganska naturligt. Vi vill sluta på topp, säger Cia Wiklund och Peter Eliasson fyller i:

– Och då tänkte vi, varför inte avsluta med att sammanfatta alla år?

 Vi kommer vara totalt 21 musiker på scen. Plus några överraskningsmoment som vi inte vill avslöja än

Första kvällen tolkas Pink Floyd, David Bowie, Queen, Tina Turner och Bruce Springsteen. Andra kvällen är det U2, Hard Rock Buffé I och II samt Coldplay. En trip down memory lane från tidigare år helt enkelt, och formen kommer väl kännas igen. Det blir middag innan båda kvällarna som tidigare, och det kommer gå att köpa olika paketbiljetter, gänget gissar att många kommer vilja gå på båda spelningarna.

– Vi kommer vara totalt 21 musiker på scen. Plus några överraskningsmoment som vi inte vill avslöja än, säger Folke Wiklund.

I stort sett alla gästmusiker från tidigare år kommer närvara antingen första eller andra kvällen, och de vill gänget bakom Great Gig passa på att tacka.

– Det är fantastiskt kul att de vill vara med. Många har klivit utanför sin comfort zone och alla har presterat över förväntan, säger Eliasson.

Vi vill avsluta när vi fortfarande har roligt och är på topp.

Beslutet att avsluta var svårfattat, men alla var överens och enligt Christina Petterson har konceptet alltid byggt på lust. Någonting som de däremot inte alls förlorat än.

– Vi vill avsluta när vi fortfarande har roligt och är på topp, säger Folke Wiklund.

– Nyckeln till vår framgång har varit att alltid hålla fast vid konceptet, inte släta ut det så det blir slentrian. Och vårt detaljfokus, petnoga med alla småsaker, säger Cia Wiklund. En viktig grej är också att det här är vår hobby – vissa bowlar eller spelar golf, vi gör Great Gig.

Kommer det inte kännas tomt nästa november?

– ”Vad har vi gjort?!” kommer man ju tänka, skrattar Mats Lundberg.

– Ja det är klart att man kommer känna abstinens, säger Peter Eliasson.

Tvådagars-festivalen den 24 och 25 november blir alltså den sista i konceptet Great Gig, men bandet kommer finnas kvar och fortsätta spela. Mest troligt får vi se dem på någon annan tillställning i framtiden, men tills dess är det The Farewell Concerts vi har att se fram emot.

Med på årets konserter är Micke Holm, Britta Bergström, Jenny Sandgren, Mirjana Petrova, Lasse Hjelm, Rickard Hinerthaner, David Myhr, Francis Goossens, Peter Jonsson, Kent Ploog, Therés Enström, Patrik Lindgren, Leyli Afsahi, Gustav Afsahi, Samuel Muntlin, Mattias Edfast, Andreas Fors och Davod Basiri.

/ Linnea

Inlägget GREAT GIG TAR FARVÄL dök först upp på P-town.se.

Det började som praktikant på dåvarande Videoteket. Inom ett år var han fast anställd. I dubbel bemärkelse. Han var fast. Eller, egentligen började det kanske ännu tidigare. Vi spolar tillbaka bandet.

– Jag har ju haft ett filmintresse sedan familjen Andersson i Hortlax fick VHS för första gången. Vi var tydligen sist på kvarteret, enligt syrran. Då var jag i 8-årsåldern och började hyra film på Videohörnan, där Kioskpiraten ligger nu. Sen var det Vikstens, där Pentryt låg. Jag praoade på Videotime, där i källaren på Hamngatan, men fick väl mest sopa golv. Då var jag 10 år. Man var fast, försökte komma över all film man kunde få tag på genom vänner och syrrans äldre kompisar.

Hur stor är din filmsamling?

– Det är nog kring fem- till sexhundra stycken. Men jag försöker vara rätt selektiv, det är inga topplistefilmer där direkt, säger David, ungefär som för att ursäkta en tämligen liten samling. Det lämnar vi upp till läsaren att avgöra. Det handlar hur som helst främst om DVD, men även VHS finns kvar.

– Jag har kvar dem under sängen, jag har inte hjärta att slänga bort dem. Jag har kvar VHS-spelaren och brukar ta fram den ibland för att njuta av ränderna som kommer och går på skärmen. Men det kanske du är för ung för att minnas.

Tydligen ska han som liten ha skrivit någonstans att ”När jag blir stor ska jag jobba i videobutik”.

David Andersson har jobbat på Hemmakväll (tidigare Videoteket) i 19 år. Nu har han sagt upp sig och nya äventyr väntar.

För David har yrkesvalet alltid varit självklart. Tydligen ska han som liten ha skrivit någonstans att ”När jag blir stor ska jag jobba i videobutik”. Det var filmintresset som styrde redan då. Då har man inte direkt dåliga förmåner på ett ställe som Hemmakväll.

–  Då vi låg på Sundsgatan (då Videoteket) bestod butiken till 90 % av film. Det var lite godis vid kassan bara. Då fick vi tittkopior, de kunde komma 2 månader innan filmen egentligen släpptes. Vi som jobbade då, vi bodde ju på stället. När paketen kom stod man bara och bläddrade genom allt nytt, det var julafton en gång i veckan. Vi hade flippermaskiner och SEGA Rally i butiken, man stannade kvar 2, 3 timmar efter att man slutat bara för att hänga och prata om film. Numera jobbar jag i en godisbutik, det är ju så det har blivit.  Det är delvis därför jag inte känner mig så intresserad längre. Filmen är på väg bort, säger David.

Vi som jobbade då, vi bodde ju på stället. När paketen kom stod man bara och bläddrade genom allt nytt, det var julafton en gång i veckan.

Han förklarar också att branschen förändrats mycket och blivit väldigt säljfokuserat, någonting som han aldrig funnit speciellt rogivande.

– Men sen har jag ju också jobbat i 19 år. Man blir ju såklart lite less efter ett tag.

Vad ska du göra nu?

– Först ska jag resa. Imorgon åker jag på en Eurotrip. Det blir Tyskland, Österrike och Slovenien innan jag möter upp några polare i Venedig där vi stannar i två dagar, sen ska jag ner till en kuststräcka i Italien, Cinque Terre. Det är fem fiskebyar. Jag är jävligt nöjd över rutten, det är riktiga vykortsstäder jag kommer stanna i. I början kommer jag resa ensam och det känns väldigt spännande, det har jag aldrig gjort förut. Att vara själv och kunna njuta av det, att se en fin byggnad och inte kunna dela det med någon, sitta själv på restauranger och så. Men det känns som en bra upplevelse att ha. Sen blir det ju en liten paus i arbetslivet, jag vill passa på medan jag kan.

Efter det väntar jobbsökandet för David, som vill byta bransch helt.

– Jag vill jobba mer med händerna. Kanske fabrik, lager, industri eller tillverkning.

Det finns förstås saker han kommer sakna med Hemmakväll. Förutom kollegorna som han jobbat med under flera års tid och blivit riktigt tight med så finns det kunder han rekommenderat film åt ”i herrans massa år” som fortfarande kommer tillbaka och frågar honom om tips.

Davids sista filmtips.

Vill du ge dem ett sista filmtips?

– När jag får frågan om min favoritfilm gör jag det enkelt för mig och svarar alltid Nyckeln till frihet. Men jag gillar ju mycket drama, här är nio tips. Mestadels drama, vissa med komiska inslag, andra med spänning.

Vi önskar David lycka till med jobbsöket – kanske sitter hans framtida arbetsgivare och läser nu?

Fotnot: Ny butikschef för Hemmakväll i Piteå är Robin Söderberg.

/ Linnea

Inlägget NYA ÄVENTYR FÖR HEMMAKVÄLL-DAVID dök först upp på P-town.se.

Hon har alltid varit intresserad av att få saker att fastna på bild, måla och formge. Att det skulle resultera i en karriär inom foto var inte självklart till en början, ändå är det där 30-åriga Sanna är idag.

– Jag ritade och målade hela tiden när jag var liten, och det sitter liksom i kroppen att det är något harmoniskt i det. Sen är jag en känslomänniska och blir väldigt berörd av konst, musik, litteratur, natur, och dras till att sysselsätta mig med sådana projekt för att det känns meningsfullt. Jag tror däremot aldrig att jag har haft ett sådant tillfälle där jag plockat upp en gammal analog kamera från en låda och bara ”wow, detta är mitt kall i livet”, som vissa fotografer beskriver det. Utan för mig har det mer vuxit fram efter att ha testat olika konstformer, att fotografi av människor och skapandet av visuell storytelling via foto är något jag verkligen känner för, jag skulle hålla på med det även om det inte var mitt jobb.

Sanna i sin studio på Södermalm.

Men jobb, det är det. Även om det står klart att det minst lika mycket är en passion. En vanlig dag på jobbet har Sanna ibland en plåtning (då oftast reklamjobb), eller ett redaktionellt uppdrag för exempelvis modemagasin. Om tiden finns försöker hon också jobba på egna projekt. Oavsett vad som ska dokumenteras är det väldigt varierande var Sanna håller hus.

– Det kan vara allt från en våning i New York till studion jag hyr på Södermalm. När jag inte plåtar jobbar jag med planering och bildbehandling i studion eller hemma.

Hon föddes några timmar innan härdsmältan i Tjernobyl

En arbetsdag för Sanna kan ofta involvera modellfotograferingar för olika magasin. Här en story för Plaza Kvinna.

Just nu är ”hemma” Kungsholmen i Stockholm. I huvudstaden har hon bott sedan 2008, men växte upp i Svensbyn. Ska vi ta det hela alldeles från början föddes hon i Boden -86, några timmar innan härdsmältan i Tjernobyl.

– Jag föddes en månad för tidigt i Boden, men växte sedan upp i Svensbyn under lugnare omständigheter. Känner mig så sjukt lyckligt lottad för det, det gick kor och höns utanför fönstret och vi var tolv personer i klassen fram till femman. En lyx förstår man nu.

Efter samhällsprogrammet på gymnasiet var tanken egentligen att plugga psykologi, men intresset för bild och form låg i bakhuvudet och Sanna kände sig skyldig att ge det en ärlig chans. Det blev en tre års utbildning på Mediedesignprogrammet här i Piteå.

Stjärnmäklaren Fredrik är en av de som blivit plåtade av Sanna.

– Tre fantastiska år som avslutades med ett examensarbete i Buenos Aires, sedan flyttade jag till Stockholm 2008. Jobbade några år på designbyrå som grafisk formgivare, men drogs mellan det och mitt intresse för fotografi som jag ville ge mer tid, så sade till slut upp mig och började frilansa. Tänkte att ”det värsta som kan hända är att jag måste söka ett riktigt jobb”. Sen har det varit väldigt mycket slit och uppoffringar i fem år för att komma dit jag är nu som fotograf, delvis för att jag inte gått den klassiska fotoskola och/eller assistent-vägen, utan mest är självlärd. Sen är det en bransch med mycket konkurrens, fortfarande mansdominerad, ofta korta deadlines, och så är jag perfektionist så det är hårt jobb.

Men frilanslivet bjuder på många toppar också. Inte minst möjligheten att få se fler hörn av världen, även om det ofta är genom en kameralins.

Det blir en hel del resande, med kameran i resväskan förstås. Här var Sanna i Miami inför en plåtning.

– Ja det blir en del resande i jobbet, men jag försöker hinna med att resa privat också så mycket som möjligt, med lite lättare packning. Även om jag verkligen uppskattar Stockholm på många sätt så får jag verkligen klaustrofobi här ibland och kan tycka att staden känns monoton. Det kan räcka med att ta en buss och åka ut till skogen, men jag har en förkärlek för pittoreska sydeuropeiska städer. Ett ställe som charmade mig totalt i somras var dock en gammal fiskeby som heter Ferragudo vid Algarvekusten.

Man får också chansen att möta människor som man kanske aldrig hade sett annars. Kollar man igenom Sannas portfolio hittar man många kända ansikten.

Vi tvungna att åka helikopter över Alperna mellan spelningarna, det var snudd på surrealistiskt.

Sanna fick följa med Steve Angello på två spelningar för att plåta.

Vem var roligast att fotografera?
– Efva Attling är väldigt inspirerande och Özz Nujen alltid en skrattfest. Sen gjorde jag en ganska speciell plåtning med Steve Angello i våras. Jag och min pojkvän som är redaktör på King Magazine följde med honom på två spelningar i Schweiz och Österrike. På grund av tidspressen var vi tvungna att åka helikopter över Alperna mellan spelningarna, vilket var snudd på surrealistiskt. När vi sedan checkade in på hotellet vid Lake Maggiore blev det ganska komiskt när det stod ”Mr. Ingrosso” på min hotellbricka, och hotellet tydligen trott att det var Swedish House Maffia som skulle ha rum. Men vi tackade för sviterna.

Özz Nûjen är en av favoritpersonerna att porträttera. Här med Måns Möller.

Saknar du Piteå trots alla andra platser du får upptäcka?
- Ja, framför allt min familj! Så tråkigt att inte ha närmare till dem. Och mina barndomsvänner. Men jag hälsar på minst två gånger om året.

– Rent karriärmässigt har jag möjlighet till en annan typ av uppdrag här i Stockholm eftersom det är en så liten bransch jag håller på med. Sen det självklara, som att det är lite större utbud av allt här borta. Piteå har ju dock fördelen med en helt annan bostadsmarknad till exempel. Jag är jätteglad just nu för att jag för första gången i mitt 30-åriga liv precis har skaffat en lägenhet med ett sovrum och diskmaskin.

”Det var roligt att få ge Stellan Skarsgård regi”

Hur livet ser ut om några år kan Sanna inte svara på, ej heller vad hon kommer tjäna pengar på eller vart hon kommer bo. Allt förändras ständigt, även drömmar och planer. Gissningsvis kommer fler ha fastnat framför hennes kameralins och ännu fler världshörn kommer ha fått henne på besök.

/Linnea

Inlägget BORN AND RAISED # 7: SANNA DAHLÉN dök först upp på P-town.se.

Kim! Vad klappar ditt hjärta extra hårt för?

Mitt hjärta klappar extra mycket just nu för franska bulldoggs, mopsar, mina arkitekturstudier och amerikansk hiphop.

Vad är du känd för?

Jag är mest sannolikt känd för graffitin både lagligt och olagligt, på gott och ont. Sedan är jag nog känd för att ta över musiken på de flesta fester jag medverkar i, på gott och ont.

Har du ett meddelande du vill att våra läsare ska ta till sig?

Gå ut och upptäck övergivna platser och lyssna på min Spotifylista.

Inlägget #IMINBRÖSTKORG – KIM GRANBERG dök först upp på P-town.se.